Att leva av duodje skulle också kunna sägas: att leva med duodje. För att kunna försörja dig på duodje och ha det som huvudsaklig inkomstkälla behöver du arbeta och producera mycket. I grunden ligger ditt eget anlag för hantverket samt inte minst intresset och drivet.
På 1950/1960-talet ökade avsättningen för konsthantverk i Sverige hos offentliga institutioner som museer, andra kulturinstitutioner, myndigheter och kyrkor liksom bland privatpersoner. På denna nya marknad blev det möjligt att utveckla nya produkter. Det samiska konsthantverket blir till exempel uppskattade alster för väggutsmyckningar och för användning i verksamheter. Samtidigt utvecklas också nya produkter för privat användning. Det gav möjlighet för samiska slöjdare att förnya formgivning och materialanvändning, utveckla sin egen stil och därmed påverka den moderna duodjens utveckling.
I den här montern visar vi 1900-tals duodje av specialister på rotslöjd och silver: Asa Kitok, Sjaunja, Gällivare kommun och döttrarna Margit Kitok-Åström, Gällivare och Ellen Kitok-Andersson, Jokkmokk; Margareta Grahn, Ammarnäs; Randi Marainen, Nedre Soppero och Torild Labba, Övre Soppero.
Rotslöjd
Asa Kitok föddes 1894 och hade med sig kunskapen om rotslöjden hemifrån. På 1940-talet som hon tog upp hantverket på regelbunden basis. Då kände hon ingen som fortfarande höll på med rotslöjd. Asa Kitok stora betydelse för rotslöjdens överlevnad och utveckling kan inte nog betonas. Hon förde vidare kunskapen till sina döttrar Margit Kitok-Åström och Ellen Kitok-Andersson. Båda två kom att ägna sig åt rotslöjden på heltid. Asa tillverkade framförallt traditionella rotföremål, men använde även rottekniken i föremål som traditionellt gjorts i trä, som kisan och náhppen, mjölkningskärlet. Döttrar Margit och Ellen förfinade rotslöjden med väldigt tunna rottågor, avancerade kombinationer av bindningstekniker och rötter i olika färgnyanser och förnyande av former och föremålstyper.
I montern visar följande föremål av Asa Kitok: en ostform och en liten korg med lock. Vill du veta mer om dessa föremål klicka här >>
I montern visar följande föremål av Margit Kitok-Åström: en saltflaska, en mindre och en större rotkorg och ett armband. Vill du veta mer om dessa föremål klicka här >>
I montern visar följande föremål av Ellen-Kitok Andersson: en kisa, en saltflaska, en ostform, en brosch, ett hårsmycke och en sockerskål av. Ellen samarbetade med sin man Bertil Andersson, som tillverkat detaljerna av horn på hennes alster. Vill du veta mer om dessa föremål klicka här >>
Margareta Grahn från Ammarnäs slöjdar i rot och i textil. Slöjden har funnits i Margaretas liv så länge hon kan minnas, hennes mor var hennes läromästare. Margareta gör föremål ur den samiska traditionen, men skapar också nya mönster och föremål.
I montern visar vi en rotkorgspåse, en rotkorg och ett hårsmycke med pärlor av Margaretha Grahn. Margareta har samarbetat mycket med tvillingsystern Berit Nilsson. Hårsmycket är just ett sådant samarbete, där Berit gjort pärlbroderiet på skinn. Vill du veta mer om dessa föremål klicka här >>
Silver
Under lång tid tillverkades det som brukar kallas samiskt silver, dvs. silver efterfrågade av samerna själva, av guldsmeder i Norge och Sverige. Idag är det samiska silversmeder som producerar samiskt silver, med såväl traditionell som ny formgivning.
I montern visar vi silverföremål av två silversmeder: Torild Labba, Övre Soppero och Randi Marainen, Nedre Soppero. Båda har varit verksamma mer än 30 år. De utbildade sig i Kautokeino och är de första samer som började med samiskt silversmide.
I montern visar vi ett diadem och ett armband av Torild Labba. Vill du veta mer om dessa föremål klicka här >>
I montern visar vi ett två renar, ett oblatfat och en brosch av Randi Marainen. Silverbroschen är ett samarbete med maken Tomas Marainen som stått för hornarbetet. Vill du veta mer om dessa föremål klicka här >>
Vill du veta mer om föremålen i museet? Du kan söka i vår föremålsdatabas som heter Carlotta.
Därifrån kan du söka dig vidare bland de andra föremålen i museets samling.
I museets föremålsdatabas finns;
Ca 10 000 kulturföremål
Ca 21 000 naturobjekt
Ca 50 000 fotografier i bildarkivet
Sök så här: skriv in ordet du söker på i sökrutan och klicka på pilen. Då får du upp alla poster där ordet förekommer, dvs. sökningen görs i registret för foton, för kulturhistoriska föremål och för naturobjekt.
Databasen startsida hittar du här >>.
Om du har uppgifter att tillföra eller hittar fel i vår databas, hör gärna av dig så kan vi lägga till eller rätta: info@ajtte.com.