Slopes Facing South
The sun, the trickling nutritious water,
the stones and the earth which fall from the cliffs
make the mountain precipices which face the south rich in vegetation.
The beautiful saxifrage cotelydon (Saxifraga cotelydon) grows here,
as well as the early purple saxifrage (Saxifraga oppositifolia),
the rock speedwell (Veronica fruticans) and the alpine catchfly (Viscaria alpina).
Many southerly plant species such as the wych elm (Ulmus glabra),
the lily of the valley (Convallaria majalis) and the annual stonecrop (Sedum annum)
have their northernmost areas of growth in mountain precipices which face the south.
On many southern mountain slopes far up in the Lapland mountains
it is possible to pick both red currants (Ribes spicatum ssp. lapponicum)
and wild strawberries (Fragaria vesca)
which means that mountain climbing botanists can be rewarded for their efforts.
Many species of birds choose precipices as breeding places.
The raven, the golden eagle, and the rough-legged buzzard build their own nests
while the peregrine falcon and the gyrfalcon take over old raven nests.
The nestlings are well protected on the precipice,
and the parents have a good view of both the dangers and possible quarry.
Drivhusmiljö på fjället
Lika ogästvänlig som en fjällbrant är i snöstorm,
lika inbjudande kan den vara på sommaren.
När solen ligger på och värmer berget,
när näringsrikt vatten sipprar ut från klippan,
då svarar växterna med att bjuda på överflöd.
Från klippstupen faller block, stenar
och finare material ner.
I den rasbrant som bildas av det som rasar
faller det finaste materialet närmast klippan.
Just där är det som bäst för växterna.
Fjällberggrunden är ofta rik
och det vatten som sipprar fram
för med sig kalk och annan näring.
Jorden, vattnet och solvärmen
gör sydbranterna till rika växtlokaler.
Fågelbranter
Även många fågelarter
söker sig till branterna för att häcka.
Särskilt sydbranterna blir fort snöfria.
Korp och kungsörn,
som stannat i fjällen hela vintern
och fjällvråken som återvänder kring första maj –
alla kan tidigt börja bygga bo i stupen.
Pilgrimsfalk och jaktfalk bygger aldrig själva sina bon.
De tar över gamla korpbon för att själva få husrum.
I branterna är fågelungarna väl skyddade
och föräldrarna har god utsikt över både faror och bytesdjur.
Fjällvandraren kan på långt håll upptäcka fågelbona
genom den orangfärgade, kväveälskande praktlaven (Xantoria elegans)
som växer i mängder under bobalarna, gödslad av fågelspillning.
Utpost för sydliga arter
Många sydliga växtarter har sina nordligaste växtplatser
just i sydberg – berg eller fjällbranter vända mot söder.
Almen når upp till södra Lappland, i sydlägen.
Liljekonvalj, smultron och liten fetknopp
blommar i sydberg, långt in i fjällkedjan.
Botanisk bergsklättring lönar sig
Sydbergen visar inte bara upp sydliga arter, norr om sin huvudutbredning.
Här finns många andra växter i branterna.
Vackrast av dem alla är den fridlysta fjällbruden
som lutar sig ut från klippan och blommar nästan upp och ned
med hundratals blommor i klasen.
Tidigast av alla blommar purpurbräckan.
Redan i början av maj hänger slingor av de vinröda blommorna i klippstupen.
Där hittar man också den lilla fagra klippveronikan
och fjällnejlikan, som klamrar sig fast med sina bladrosetter.
Under sensommaren kan man till och med
plocka och äta både lappvinbär och smultron
i många sydberg högt upp i lapplandsfjällen.
Så bergsklättrande botaniker får lön för mödan.