Den här montern visar variationen i duodje; från olika håll i Sápmi, av olika material, från olika tider och av olika tillverkare.
Föremålen i montern
Loddi-Fågel i papier-maché är tillverkad 2003 av Barbro Poggats i Kiruna. Den är tillverkad av samiska tidningar. Inventarienummer: AJK:000207
Glasfatet ” Blue Yonder, Close at Heart # 9” är tillverkad i hyttarbetad murrini, en gammal italiensk teknik som romarna hämtade från Egypten i tiden kring Kristi födelse. Avsikten med glaset och tekniken då var att likna värdefull ädelsten. Fatet är tillverkat av Monika Edmondson Larsson i Tärnaby. Inv-nr: AJK:000066.
Det andra stora fatet är bundet av ytterst tunna björkrötter. Ett mästerverk utfört på 1990-talet av Margit Kitok Åström från Gällivare. Hon tillhörde en familj av mästare på rotslöjd, där hennes mor och en syster också var rotslöjds-experter. Inv-nr: AJ:005256.
Handväskan av renskinn är dekorerad med rött och grönt kläde och ett broderi med tenntråd. Kläde är ett exklusivt ulltyg, som används mycket inom samisk slöjd. Med sina mässingringar tillhör den sydsamisk duodje-tradition och är tillverkad 2010 av Lena Lundin Skott från Villhelmina. Inv-nr: SaD:000001.
Den eleganta klänningen av blått ulltyg med grönt foder är tillverkad 1965. Rose-Marie Huuva från Rensjön gjorde även aftonväskor med tenntrådsbroderier, som passade till. Hon har själv dragit och spunnit tennet till tenntrådsbroderier runt halsöppningen. Klänningen ställde Rose-Marie Huuva ut 1965, tillsammans med andra klänningar och väskor, på Galleri Brinken i Stockholm. Inv-nr: AJ:005804.
Den stora säcken av barkgarvat renskinn och renbälling (pälsen från renens ben) är tillverkad 2011 av Gunhild Tjikkom från Gällivare. Den är i traditionell lulesamisk modell. Sådana här säckar användes förr till förvaring av mat, kläder och bruksföremål. De var lätta att transportera och hängdes på klövjerenarna när man under barmarks-tiden flyttade från viste till viste. Gunhild Tjikkom har smyckat den med klädes-tygbitar i olika färger. Inv-nr: AJ:005266.
I montern finns två kistor. Den moderna kistan är tillverkad 2012 av en björkvril med svep och inlägg av renhorn, som är rikligt graverade. Tillverkaren är Nils Johan Labba från Kiruna. Inv-nr: SaD:000169.
Den äldre kistan är ett föremål som varit viktig i det flyttbara liv som de renskötande samerna levde till mitten av 1950-talet, när man följde renarna på deras betesvandringar. I kistan förvarades värdesakerna och viktiga ägodelar. Den hängdes på klövjerenen vid barmarksförflyttning och lades i ackjan under vinterflyttningarna. Kistan är tillverkad av trä med mästerliga järnsmidesdetaljer. Smidet har beställts av någon bofast smed, för det hade samerna själva inte möjlighet att göra. Tillverkaren och tillverkningstid är okänt. Inv-nr: Jm:002219.
De två stavarna till vänster är konstnärligt utförda och inspirerade av äldre modeller.
Den längre är en vandringsstav med knop och fot av horn, som har gravyrmönster inskuret. Den är tillverkad av Lars Pirak från Jokkmokk och gjordes till biskopen för Lule Stift Bengt Jonzon när han gick i pension 1956. Inv-nr: AJ:005239.
Den kortare staven är inspirerad av de äldre körstavarna som förr användes vintertid,när man körde med ren och ackja. Körstaven användes till att stödja och styra ackjan. Staven är tillverkad på 1980-talet av Lars Levi Sunna från Årosjokk. Materialet är björk och renhorn. Inv-nr: AJ:005530.
På botten av montern står en ackja, som är dekorerad med vackert utskurna mönster. Förr användes renarna som dragdjur på vintern. Med ren och ackja kunde man färdas på snön och transportera sina tillhörigheter. Vid flyttningar mellan de olika boplatserna flyttades med rajd. Varje ackja dras av en ren. En rajd är en rad med renar och ackjor som är hopbundna efter varandra. En rajd kunde bestå av 6 till 8 ackjor. Ackjan tillverkades utifrån hur den skulle användas. Det här är nog en liten körackja eftersom den har hög rygg och är utsmyckad. Kanske är den gjord till ett barn. Den kommer från Jukkasjärvi-området, men tillverkaren är okänd. Tillverkningstid bör vara kring sekelskiftet 1900. Inv-nr: Gi:000526.
Älg-skulpturen av trä är tillverkad 1937 av den självlärde konstnären Nils Nilsson Skum från Kaitum. Nils Nilsson Skum var en mästare på att skildra djur såväl i skulptur som i bilder. Han tillverkade traditionella samiska föremål, som knivar, som han graverade med mönster och bilder. På 1930-talet hade hans renhjord krympt drastiskt efter år av dåligt renbete. Han blev då att bofast och konstnär på heltid. 1937 var hans bilder med på Världsutställningen i Paris. Skum lämnade efter sig mer än 3 000 teckningar, alla med motiv från renskötsel och traditionellt samiskt liv. Inv-nr: AJ:000599.
Vill du veta mer om föremålen i museet? Du kan söka i vår föremålsdatabas som heter Carlotta.
Därifrån kan du söka dig vidare bland de andra föremålen i museets samling.
I museets föremålsdatabas finns;
Ca 10 000 kulturföremål
Ca 21 000 naturobjekt
Ca 50 000 fotografier i bildarkivet
Sök så här: skriv in ordet du söker på i sökrutan och klicka på pilen. Då får du upp alla poster där ordet förekommer, dvs. sökningen görs i registret för foton, för kulturhistoriska föremål och för naturobjekt.
Databasen startsida hittar du här >>.
Om du har uppgifter att tillföra eller hittar fel i vår databas, hör gärna av dig så kan vi lägga till eller rätta: info@ajtte.com.