Nordsamiskt område
Duodje är inte en enda likartad slöjdtradition, utan det finns skillnader mellan olika områden. Samiska föremål kan ha en mer eller mindre tydlig geografisk tillhörighet utifrån form, dekor och material. Det gäller både föremål av skinn och textil, liksom de av trä- och horn. Föremålen montern tillhör det nordsamiska området, som sträcker sig genom norra Sverige, Norge och Finland. Karesuando och Jukkasjärvi är ortnamn i området.
När det gäller trä- och hornföremål så är gravyren på nordsamiska föremål floristiskt präglad med blommor, hjärtan och mjuka båglinjer. Här finns också genombrutna mönster, som skärs ut i hornet, och även inristade bilder av människor och djur, som renar, björnar, fåglar. Glesa flätmönster förekommer, men de skiljer sig från de sydsamiska mer stramt komponerade flätmönstren.
Den moderna asken är tillverkad av masurbjörk och har ett svep av horn dekorerat med gravyrmönster. Den är tillverkad år 2000 av Jon Tomas Utsi i Porjus. Inv-nr AJ 5727.
Gehänget, där alla delar är tillverkade av horn, är en modern tolkning av det traditionella gehänget, som hängdes i bältet. Det är tillverkat av Esaias Poggats, Kaitum, Gällivare senast 1980. Gehänget består av: gehängplatta, kniv, sked, kosa, nålhus och sax. Allt är tillverkat av renhorn, förutom kosan, som är tillverkad av älghorn. Knivbladet har slöjdaren själv smitt. Inv-nr AJ 5520.
När det gäller knivar är slidor av trä är särskilt vanliga i det nordsamiska området. Här är det också vanligt med storknivar, som använts till att hugga med. När slidan görs av horn används två långa hornbitar, som sammanfogas på så sätt att en längsgående öppning bildas. Igenom den syns sedan knivbladet. Slidan till storkniven kan även göras av trä eller läder. Träslidor är lättare än horn och mer skonsamt för kniveggen.
I montern finns två knivar som har slida av läder och horn.
Den ena är tillverkad av Nils Per Partapuoli, Övre Soppero senast 1980. Att göra en slida där en lite horndel sticker ut genom läder tar tid att göra så det blir bra. Man måste beräkna krypmån och att hålet i lädret blir lagom stort. Knivskaftet är av horn och masurbjörk. Inv-nr AJ 5690.
Den andra kniven vet vi inte vem som har tillverkat, men den har signaturen NU. På knivslidans framsida har slöjdaren gjort ett hålmönster med sex hjärtan. Att dekorera hornslidor med genombrutna mönster är vanligt i nordsamiskt område liksom att göra knivskaft som på denna kniv: med skivor av horn och med näver som mellanlägg. Kniven har tillhört Bengt Jonzon, som var biskop i Lule Stift 1937-1956. På baksidan av kniven är det inristat: B.Jonzon, 19/8 1948 samt symbolen för Samernas Folkhögskola. Inv-nr AJ 5240.
Kniven med träskaft och slida av läder och horn är tillverkad av Lars Hotti, Jokkmokk. Träslidan är gjort i ett helt trästycke som gröpts ur och dekorerats med utskurna mönster på båda sidorna. Inv-nr AJ 6114.
Påsen, som hänger i ett vävt band, är tillverkad efter den traditionella tobakspungen som bars i band om halsen. Den är gjord av renskinn med applikationer i vittgarvat skinn och är tillverkad av Laila Labba och Monika Blind år 1990. Själva bandet med klädestofsar är tillverkat av Iris Nutti. Inv-nr SaD 118. Nordsamiska band vävs i ullgarn genom att mönstret plockas.
Det breda bältet är ett kvinnobälte som tillhör den Karesuandosamiska dräkten. Karakterististisk är den sicksackklippta klädesdekorationen av rött kläde mot gul botten. Ofta är dessa bälten prydda med en rad silverknappar. Bältet är tillverkat av Sigrid Omma, Jokkmokk senast 1980. Inv-nr Jm 1970.
På väggen sitter ett traditionellt bältesspänne av horn med graverat mönster. Tillverkaren till spännet är okänd, men ursprunget anges som Jukkasjärvi socken, Torne Lappmark. På spännets baksida är FPR 1905 ingraverat. Inv-nr Gi 531.
Kaffepåsarna i monterna är gjorda av barkgarvat renskinn är dekorerade med klädesremsor i rött, gult och blått. De har två olika, men karakteristiskt nordsamiska, tillskärningar. Båda påsarna är kantade med päls i överkanten. Den ena med killingpäls och den andra med lammpäls. Att sy en remsa päls eller tyg i överkanten är genomtänkt eftersom det förhindrar knytremmen att glida av påsen och man slipper få kaffet utspillt i ryggsäcken.
Påsen med killingpäls i överkanten är dekorerad med klädesremsor i sömmarna. Den är tillverkad 2010 av Siv Stoor Labba, Kiruna. Inv-nr SaD 113.
Kaffepåsen med lammpäls i överkanten är även den dekorerad med klädesremsor i sömmarna samt med sicksackband. Den är tillverkad av Inga Viktoria Påve, Övre Soppero. Inv-nr AJ 581.
De äldre kosorna i montern är tillverkad av björkvrilar i traditionellt nordsamiska modeller. Tillverkarna är okända.
Den ena kosan är helt i trä och har ett skaft utformat som en ögla, något som är vanligt på kosor från Kautokeino-området. Inv-nr 6364.
Den andra kosan är konstnärligt utsmyckad med en rund hornplatta full med gravyr på skaftet. Modellen är låg och öppen, en äldre nordsamisk modell. På kosans undersida är en blomma och MUV 1907 inristat. Inv-nr Jm 2213.
Den lilla moderna kosan har en hornplatta med gravyrmönster infällt i skaftet. Den är tillverkad av Per Isak Juuso senast 1994. Inv-nr AJ 5501.
Förr hade varje person sin egen sked tillverkad av renhorn, med mer eller mindre rik gravyr och genomskurna mönster. Två av hornskedarna i montern är av äldre datum. De är båda rikt graverade och skaften har en bredare avslutning upptill.
Den ena skeden har ett bredare skaft med utskärningar som skapar ett kryss i en rundel. I en av de utskurna ringarna på skeden sitter en liten hornring. Säkert har det funnits fler små hornringar, men de har under årets lopp lossnat. Skeden är tillverkad av gravyrmästaren Jon Pålsson Fankki, Kaitum, Gällivare. Inv-nr AJ 1679.
Den andra äldre hornskeden har ett smalt skaft. Tillverkaren är okänd. Inv-nr Etn 14.17.6
Den moderna skeden är signerad OS 88 och är tillverkad av Olav Svonni 1988. Inv-nr AJ 5510
I nordsamiskt område har ostformarna alltid tillverkats av trä. Att göra ost av renmjölk har varit ett ypperligt sätt att konservera renmjölken. Förr var renost en viktig handelsvara, förutom att vara uppskattad i den egna kosten. Ofta har ostformarna snidade dekorationer och ibland bokstäver och årtal. Osten som görs i ostformen får detta mönster och det gör att ostarna blir lätta att känna igen. Ostformen i montern har ett sida av björk och botten och lock av gran. Initialerna N M är inristat och på undersidan årtalet 1931. Den som har ägt den är Nikolaus Mangi från Tuolpukka, Vittangi skogssameby. Inv-nr Etn 32.30.14
I nålhus av horn var de dyrbara nålarna skyddade och alltid till hands där de hängde i bältet.
Nålhus av nordsamisk typ har i överkanten en inbuktning, som en ”midja”.
Det äldre fyrkantiga nålhuset med pärlor på skinnsnodden är tillverkad av Omma Guttom. Inv-nr Nbm 6066
Det andra har en rund hornplatta fäst i skinnet. Tillverkaren är okänd. Inv-nr Nbm 6076.
Det moderna nålhuset med en hornkula på skinnsnodden och en hornring längs ned är märkt: H-G PÅVE- 97. Den är tillverkat av Henrik Gustav Påve 1997. Inv-nr AJ 2954.
Slöjdare har i alla tider influerats av det de sett och i föremålen ser vi också hur de uttryckt sin egen kreativitet. När slöjdare möter duodje från andra områden, så påverkas man av varandra. Det betyder att områdeskaraktär i mönster och former varierar och inte längre alltid följs så strikt.
Vill du veta mer om föremålen i montern så klicka här >>
Vill du veta mer om föremålen i museet? Du kan söka i vår föremålsdatabas som heter Carlotta.
Därifrån kan du söka dig vidare bland de andra föremålen i museets samling.
I museets föremålsdatabas finns;
Ca 10 000 kulturföremål
Ca 21 000 naturobjekt
Ca 50 000 fotografier i bildarkivet
Sök så här: skriv in ordet du söker på i sökrutan och klicka på pilen. Då får du upp alla poster där ordet förekommer, dvs. sökningen görs i registret för foton, för kulturhistoriska föremål och för naturobjekt.
Databasen startsida hittar du här >>.
Om du har uppgifter att tillföra eller hittar fel i vår databas, hör gärna av dig så kan vi lägga till eller rätta: info@ajtte.com.