Sydsamiskt område
Duodje är inte en enda likartad slöjdtradition, utan det finns skillnader mellan olika områden. Samiska föremål kan ha en mer eller mindre tydlig geografisk tillhörighet utifrån form, dekor och material. Det gäller både föremål av skinn och textil, liksom de av trä- och horn.
Föremålen montern tillhör det sydsamiska området, som sträcker sig genom centrala Sverige och Norge. Tärnaby, Vilhelmina och Östersund är ortnamn i området.
Att dekorera på skinn och textil
Inom sydsamiskt område används särskilt pärlor, tenntråd och mässingringar för att pryda skinn- och textilföremål med.
I montern finns bälten som är utsmyckade på traditionellt sätt. Bältena är sammansatta av klädesfält i olika färger och broderade med tenntråd eller pärlor i ett sicksack-mönster.
Bältet med tenntråd är sammansatt av röda och gröna klädesfält och tillverkat av Lena Persson, Hallen, Jämtland 2014. Inv-nr AJ 4896.
Bältet med pärlor är sammansatt av röda, blå och gröna klädesfält. Tillverkaren är okänd. Troligen är det tillverkat senast 1920. Inv-nr AJ 2828.
Två väskor har tenntrådsbroderier.
Den ena, med röda och blå klädesfält och sicksack-klippta dekorationer är tillverkad av Anna Andersson, Dikanäs senast 1994. Inv-nr AJ 1392.
Den andra, med tenntrådsbroderi på rött kläde, är tillverkad av Ines Rensberg, Funäsdalen. Inv-nr SaD 73.
Skedväskor med dekorerade lock har använts av män i detta område. I väskan förvarades hornskeden, elddon, tobak och annat man behövde.
Skedväskan i montern med tenntrådsbroderi på ett rött kors av kläde och en botten av blått kläde är tillverkad av Anna Alfredsson, Dikanäs 1989. Inv-nr AJ 1659.
Tekniken att dra, spinna och brodera med metalltråd är en teknik, som förekommit bland folk runtom i världen. Att just bearbeta tenn till tråd för utsmyckning är en teknik som verkar känd enbart hos samerna. Själva tråden av tenn är spinns runt en annan tråd och bildar på så sätt en spiral runt den tråden.
Små påsar har använt som penningpungar och skedväskor av kvinnor. Ofta är de rikt dekorerade. Två av påsarna i montern har dekorerats med pärlor, både i broderiet och med fastsydda ”kedjor” av pärlor.
Påsen med ett pärlbroderi av en blomma vet vi inte vem som har tillverkat. Inv-nr Jm 2135.
Den lilla påsen är en brudringspåse och har även ett tenntrådsbroderi i form av ett hjärta. Den är tillverkad av Berit Nilsson, Ammarnäs senast 1992.
Påsen av renskinn med pärlkedjor och mässingringar vet vi inte vem som har tillverkat. Inv-nr AJ 4924.
Skinnpåsen med applikationer av vitt skinn och skinntofsar kallas för Kärringsjö-väska. Denna typ av väska har tillverkats i ett litet område i sydligaste sydsamiska området och det finns på museer i sådana väskor som är tillverkade i början av 1700-talet. Den här väskan är tillverkad av Irene Dorra, Brändåsen senast 2010. Inv-nr SaD 177.
Kaffepåsen i Ammarnäs-modell är tillverkad av Lena Strömbäck, Jokkmokk. Inv-nr SaD 159.
Det traditionella gehänget med flera delar brukade hängas i bältet. Här ett gehäng i skinn utsmyckat med tenntrådsbroderier, klädestofsar och mässingringar tillverkat av Lena Lundin Skott, Villhelmina. Gehänget innehåller knivfodral med kniv, saxfodral, fingerborgsfodral, nålhus och skedpung. Kniven har skaft av renhorn, graverat bl.a. med flätmönster och är tillverkat av Max Lundström, Villhelmina, som även smitt knivbladet. Knivskaft helt av horn har varit vanligt i central- och sydsamiskt område. Gravyren gör knivarna både vackra och mindre hala i handen. Max Lundström har också tillverkat skeden av horn. Inv-nr AJ 5299.
Det virkade halsbandet av pärlor är tillverkat av Britta-Karin Winka Svakko, Gardvik, Tärnaby. Inv-nr AJ 2154.
Horn- och träföremål
I montern finns två knivar med knivslida av renhorn och med en övre del av läder.
Den ena har även skaft av renhorn med inlägg av skivor av silver och näver. Kniven är tillverkad av Sune Enoksson, Tärnaby. Inv-nr AJ 5694.
Den andra kniven har skaft av masurbjörk och horn med skivor av näver. Den är tillverkad av Ingemar Israelsson, Tärnaby. Inv-nr AJ 5695.
Förr var skinn det vanligaste materialet i knivslidor på centralsamiskt, och sydsamiskt, område. Sådana knivslidor var ofta utsmyckade med mässingringar på sydsamiskt område.
Kniven med knivslidan av läder är tillverkad av Per-Martin Israelsson, Tärnaby 1993. Knivskaftet har skivor av näver, det gör den mindre hal i handen. Inv-nr AJ 1070.
Alla hornföremålen i montern är graverade. Ornamentiken på sydsamiskt område kännetecknas av flätmönster, dubbla och enkla korsband, ”gotiska rosetter” och knivstickskombinationer. Ytan på hornet täcks ofta helt med gravyr.
Att skydda och förvara tändstickorna, så de hålls torra och finns lättillgängligt har alltid varit väldigt viktigt. Att kunna tända en eld på fjället och i skogen betyder värme, ljus och mat och kan vara livräddande.
Tändsticksfodralet är tillverkat av John Paul Persson, Hosjöbotten senast 2010.
Inv-nr SaD 16.
Sydsamiska kosor kännetecknas bland annat av att skaftet är format som en mer eller mindre utbredd fågelstjärt. Skinnsnoden fäst i allmänhet genom två hål i skaftet. Ofta finns det också snidade utsirningar i träet på utsidans botten och längs kanten av kosan.
De tre träkosorna i montern är alla utsmyckade med graverade hornplattor på skaftet.
Kosan som sitter uppsatt i stolpen är tillverkad av Bertil Andersson, Jokkmokk med utsirningar i träet på utsidans botten. Inv-nr AJ 1188.
Den mindre kosan har utsirningar i träet längs kanten och på utsidans botten. Den är tillverkad av Stig Bergkvist, Jänsmässholmen Inv-nr AJ 3105.
Den tredje kosan är tillverkad av Tomas Magnusson, Mörsil. Inv-nr SaD 166.
Äldre sydsamiska hornskedar är ofta rikt utsmyckade med gravyr, också i skedbladet, och snidade utskärningar.
Den lilla skeden i montern är tillverkad av Sven-Åke Risfjäll, Villhelmina 1994. Inv-nr AJ 1422.
I nålhuset var de dyrbara nålarna skyddade och alltid till hands.
Nålhuset i montern är tillverkat av John Paul Persson, Hosjöbotten 2010. Inv-nr SaD 11.
Slöjdare har i alla tider influerats av det de sett och i föremålen ser vi också hur de uttryckt sin egen kreativitet. När slöjdare möter duodje från andra områden, så påverkas man av varandra. Det betyder att områdeskaraktär i mönster och former varierar och inte längre alltid följs så strikt.
Vill du veta mer om föremålen i montern så klicka här >>
Vill du veta mer om föremålen i museet? Du kan söka i vår föremålsdatabas som heter Carlotta.
Därifrån kan du söka dig vidare bland de andra föremålen i museets samling.
I museets föremålsdatabas finns;
Ca 10 000 kulturföremål
Ca 21 000 naturobjekt
Ca 50 000 fotografier i bildarkivet
Sök så här: skriv in ordet du söker på i sökrutan och klicka på pilen. Då får du upp alla poster där ordet förekommer, dvs. sökningen görs i registret för foton, för kulturhistoriska föremål och för naturobjekt.
Databasen startsida hittar du här >>.
Om du har uppgifter att tillföra eller hittar fel i vår databas, hör gärna av dig så kan vi lägga till eller rätta: info@ajtte.com.