Kristina Ottiliana Persdotter Högbergs dräkt – föremålen i montern
I montern visas en uppsydd kopia av Kristinas egen kolt. Dräkttillbehören i montern – mössa, barmkläde, bälte, skoband och pung – är alla originalföremål, dvs. Kristinas egna. Originalkolten samt dräkttillbehören kom till Ájtte i mitten av 1990-talet. Den tidigare ägaren köpte dessa på en auktion i Västerbotten omkring 1930. Vi vet alltså att de är tillverkade före denna tidpunkt. Kristina Ottiliana Persdotter Högberg var renskötare i Rans sameby i Västerbotten. Hennes dräkt tillhör det umesamiska området.
Kolten är nysydd
Kolten i montern är en uppsydd kopia av Kristinas egen kolt. Den är sydd för att visas här i utställningen. Att ställa ut originalkolten gick inte, den är allmänt skör och kjolen mycket tung. Vid en montering lodrätt skulle midjesömmen utsättas för stor påfrestning.
För tillverkningen kopian skapades ett exakt mönster genom en noggrann uppmätning av koltens alla stycken. Då upptäcktes det att livet var snett, osymmetriskt och att kolten blivitomsydd med nya inprovningar. Mönsterkonstruktionen finns bevarad i Ájttes arkiv.
Tyget till kopian är tillverkat av en väverifirma i Norge. Museet beställde ett tyg som i färg och kvalité skulle likna originalets tyg och skickade ett litet prov från en innerfåll på original-kolten. Provbiten analyserades och därefter vävdes, infärgades och valkades ett likartat tyg.
Klädet till dekorationerna i V-ringningen och ärmsluten färgades in på Ájtte. Vi använde vitt kläde och färgade in så likt originalfärgerna som möjligt. Ett svart maskinvävt kantband av ull samt hyskor och hakar köptes från en butik med äldre sortering. Till foder i liv och ärmar användes en tunn bomullsväv.
Det breda vävda yllebandet, lásská (saU), längs kjolens nederkant är vävt för hand i bandgrind. Vid vävningen av bandet har väverskan format den, så den ena stadkanten är längre än den andra. Det gör att bandet smidigt följer den utställda kjolkanten. Att lyckas med det är en stor konst. Garnet till bandet specialbeställdes så likt originalfärgerna som möjligt samt med originalkvalité som tvinning, antal trådar, grovlek och material.
Allt förarbete, som uppmätning, mönsterkonstruktion, tyganalyser, infärgning av klädet gjordes av konservator Eva Ahlström vid Ájtte. Yllebandet vävdes av Margareta Grahn, Ammarnäs. Tillklippning och sömnad av kolten gjordes av Anna-Stina Svakko, Porjus.
Den nysydda kolten har inv-nr Rek:000944.
Kristinas egen kolt
Kristinas egen kolt, alltså originalkolten, gápttie (saU), är mycket lik de modeklänningar som bars i slutet av 1800-talet. Den modellen på kolt var mycket spridd inom det sydsamiska området under sent 1800-tal och 1900-talets första decennier.
Livet är figursytt och hårt åtsittande, midjan är avskuren. Både liv och ärmar är fodrade med bomullstyg samt har sydda inprovningar. Kjolen är vid och ankellång, med ett slätt parti fram och många veck mitt bak, vilket ger en turnyreffekt.
Kolten ser svart ut, men tyget är ett brunsvart ylletyg. Kring förra sekelskiftet klarade man inte färga kolsvart, det blev mörkt brunsvart. Tyget är av vadmal-kvalité, det vill säga tjockt och hårt valkat. Dekorationerna i V-ringningen och ärmsluten är av krapprött, ljusgult och blågrönt kläde. Nedtill är kjolen kantad med ett brett handvävt ylleband, lásská (saU), i färgerna krapprött, lila, ljust turkos och svart.
Originalkolten är mycket nött, men ändå väl bibehållen. Dess färger är mycket blekta, men i veck och avigsidor finns ursprungsfärgerna bevarade. Kolten förvaras idag i Ájttes magasin, skyddad mot nedbrytande mekanismer.
Originalkolten har inv-nr AJ:001479.
Kristinas dräkttillbehör
De övriga dräkt-delar vi visar i montern: mössa, barmkläde, silverbälte, skoband och en pung är alla originalföremål, som har tillhört Kristina Högberg.
Mössan, tjuhppa (saU), är sydd av sex kilar av rött kläde. På kilsömmarna är grönt tvåtrådig ullgarn fastsytt. Mössans kant är skodd med grönt kläde. Inv-nr AJ:001478.
Barmklädet, buaŋŋalahppá/utttsalahppá (saU), är av rött kläde och kantat med vitt renskinn. Nedtill har klädestyget förlängts med röd vadmal. Den halvmåneformade dekoren med tenntrådsbroderi på gult, rött, blått och grönt kläde är typisk för umesamiskt dräktskick. Broderiet är utfört med både rund och plattdragen tenntråd. Inv-nr AJ:001476.
Det magnifika ålderdomliga silverbältet, sȉlbbajȕvvie (saU), har tätt fastsatta silvermaljor och silverbeslag, en del förgyllda. De är fastsydda på ett vävt band av ullgarn i färgerna rött, blått och orange. Bältet är kantat med vitt renskinn och dess baksida är av blå vadmal. I bältet hänger också en praktfull bältesprydnad av glaspärlor och hängknappar av silver. Inv-nr AJ:001474.
Skobanden, vuaddaga (saU), är lagda (flätade) med ullgarn. Skobanden har den typiska uppdelningen för kvinnor i tre delar: en grön, en röd och en blå del och har en tofs som avslut. Inv-nr AJ:001477.
Den ålderdomliga pungen är tillverkad av bark- och vitgarvat renskinn. Den är prydd med kedjor av glaspärlor samt mässingplattor, mässingringar och kedjor av mässing och järn. Pungen kan ha använts som skedpung, bustebongke (saS), eller penningpung, bettnehbongke (saS). Pungen har hängt i bältet i ett ornamenterad rund gehängplatta av horn. Inv-nr AJ:001475.
*saU = umesamiska
*saS = sydsamiska
———————-
Vill du veta mer om föremålen i montern besök vår föremålsdatabas Calotta här>>
Du kan därifrån söka dig vidare bland de andra föremålen i museets samling.
I museets föremålsdatabas finns;
Ca 10 000 kulturföremål
Ca 21 000 naturobjekt
Ca 50 000 fotografier i bildarkivet
Sök så här: skriv in ordet du söker på i sökrutan och klicka på pilen. Då får du upp alla poster där ordet förekommer, dvs. sökningen görs i registret för foton, för kulturhistoriska föremål och för naturobjekt.
Databasen startsida hittar du här >>.
Om du har uppgifter att tillföra eller hittar fel i vår databas, hör gärna av dig så kan vi lägga till eller rätta: info@ajtte.com.