Karakteristiskt för duodje är strävan att förena form, funktion och estetik. Föremålet ska inte bara fungera för sitt ändamål. Det ska också vara vackert för ögat och skönt i handen. Tittar vi närmare på föremålen kan vi se slöjdarens personliga uttryck i föremålens form och dekor. Variationerna, särskilt i dekoren, verkar oändliga. Slöjdare har influerats och inspirerats av sådant som varit nytt och annorlunda, men också gett uttryck för det som varit det vardagliga och nära.
Väskor, påsar och en ryggsäck i montern
Genom att kombinera vit- och barkgarvat skinn och kläde i olika tyger och pryda det med tenntråd och silver har ornamentiken kunnat varierats närmast i det oändliga, men ändå inom omisskännlig samisk tradition.
Den lulesamiska penning-pungen sydd av fyrkantiga bitar av vit-och barkgarvat renskinn är tillverkad av Maja Kati Länta 1976, Parrivierra. Inv-nr Jm 1878. Små påsar för pengar och annat värdefullt, har man brukat hänga i ett band om halsen och stoppa in i koltöppningen. Där hängde påsen skyddad, men alltid till hands. Inv-nr Jm 1878.
Ryggsäcken i skinn är tillverkad av Gunhild Tjikkom, Gällivare 2006. Inv-nr 5267. Den är sydd av bitar av kläde i olika färger med vitt skinn över sömmarna. Ett traditionellt sätt att dekorera i lule- och pitesamiskt område.
På glashyllan finns två små lulesamiska påsar, kanske penningpungar, som är dekorerade på detta sätt. Den ena påsen med en blomma på grönt bottentyg har inv-nr AJ 1161. Tillverkaren är okänd. Den andra lilla påsen, som är smyckad med små pärlor, är använd i Jokkmokk. Tillverkaren är okänd, men tiillverkningstiden ska vara 1920-talet. Inv-nr Jm 2005.
Bredvid dem ligger en sydsamisk påse med pärlbroderi och kedjor av rosa pärlor. Och är det inte en groda som vi ser i broderiet? Tillverkaren är okänd. Inv-nr AJ 4922.
Skinnpåsen som har många fastsydda pärlor kanske var ett sätt för tillverkaren att på ett kreativt sätt försöka att dölja många korm*-hål i skinnet och gjort det till en del av dekorationen. Tillverkaren är okänd, men troligen är påsen tillverkad före/senast 1920-talet. Inv-nr AJ 2821.
*Kormflugan lägger ägg på renens hud, när äggen kläcks så borrar larven ett hål i huden och kryper in. Där lever den tills den har utvecklats till en ny fluga. Små hål i huden är det som sedan blir kvar.
I montern finns också två nordsamiska väskor med dekorationer med kläde i olika färger. Att använda sicksack-klippt kläde är ett vanligt sätt att dekorera på nordsamiskt område.
Väska med tofsar av kläde, som hänger väggen har tillverkaren gett namnet Árbi, som betyder Arv på svenska. Den är tillverkad av Anna-Stina Svakko, Porjus 2010. Inv-nr Sad 176.
På hyllan är en väska inspirerad av skinn-kaffepåsens modell, men här sydd i tyg, blått kläde, och mönstrad med rött och gult kläde. Den är tillverkad av Lisa Jonsson Gunnare, Jokkmokk före/senast 2009. Inv-nr AJ 5354.
Kosor av trä och horn
Vi har valt att visa de dekorerade undersidorna på de tre kosorna i montern.
Den äldre kosan är lulesamisk och har ihåligt skaft fyllt med något som skramlar när man skakar kosan. Även denna kosa har på skaftets ovan- och undersida är en graverad hornplatta. I botten på utsidan av kosan är en rund ornamenterad hornplatta fastnitad. Kosan är tillverkad av Nils Paulus Åstot senast/före 1902. Inv-nr Etn 03.1.34.
Kosan av horn är sydsamisk och har en täckande flätgravyr på skaftets ovansida och kosans undersida. Den är tillverkad av Nils Ove Gustavsson senast/före 2010. Inv-nr SaD 46.
Den hängande kosan i trä är också en sydsamiska kosan och har ett täckande flätmönster inskuret på utsidans botten. På skaftets ovan- och undersida är en graverad hornplatta fäst. Runt kosans utsida är en bård inskuren. Kosan är tillverkad av Arne Andersson, Mittådalen på 1990-talet. Inv-nr AJ 3101.
Hornföremålen
Hornföremål dekoreras med ornamentik, som ristas med kniv. Sedan fylls ristningarna med en smörja av t.ex. albark eller sot.
Detta beskrev redan år 1671 Samuel Rheen, son till en birkarl och präst i Lule lappmark:
”Ähro och somblige mycket behändiga at giöra skiedar af been, them the medh sine knifwar uthsticka, och inlägga så enn swart färg.”
Den samiska mönsterskatten består av ett stort antal små mönsterelement som kan sättas samman till oändligt många mönsterkompositioner t ex bårder, blom-, rut-, hjärt- och flätmönster men även djurmotiv, som vi visar här i montern.
Motivet med renen som drar en ackja är vanlig.
I montern finns en knivslida med detta motiv tillverkad av konstnären och slöjdaren Nils Nilsson Skum 1933. Nils Nilsson Skum var en mästare på att teckna djur. Det framgår inte minst i hans teckningar av renar, älgar och björnar. Inv-nr AJ 1561.
Den lilla knivslidan med samma motiv har okänd tillverkare. Missa inte hunden som travar efter! Det är vanligt att även en hund är inristade när i motiven är renar. Det visar vilken viktig arbetskamrat hunden har varit och ännu är inom renskötseln. Inv-nr AJ 1623.
Den lilla helhornsslidan är utsmyckad med ringarna med en prick i mitten. Ett sätt att dekorera på som är ålderdomligt och spritt i världen. Inv-nr Jm 2158.
I montern finns ytterligare en knivslida med motivet ren ingraverad. Det visar en liten ren, som nästan verkar skutta fram. Knivskaftet av horn har ingraverade bårder, men bara på framsidan. Den ursprunglige ägaren har köpt den på Kebnekaise 1939. Inv-nr AJ 5465.
I montern visar vi två horn-föremål av den skicklige gravören och mönster-mästaren Jon Pål Fankki: ett nålhus och en tändsticksask. Tändsticksasken har floristiska mönster, som ser ut små blommor och blad samt bårder. Lock och botten av trä. Inv-nr Jm 2167. Nålhuset är rikt graverat med blommor och bårder och en ren med stor hornkrona på båda sidorna. Tillverkad 1904. Inv-nr Jm 2153
I montern visar vi ytterligare ett nålhus och en tändsticksask.
Nålhuset graverad bl.a med bårder och en ren med stor hornkrona. Vi vet tillverkningstid, för den är signerad 9-6 1945, men tillverkaren är okänd. Inv-nr Nbm 6077.
Tändsticksasken av horn har botten av trä, men saknar lock. Här har de inristade renarna gigantiska hornkronor. Tillverkaren är okänd. Inv-nr AJ 3302.
Den platta dosan av horn med trälock har varit en snusdosa. Det graverade motivet på denna visar en älg som betar tallkvistar. Tillverkaren är okänd. Inv-nr Gi 235.
Bältesspännet av horn har ett renhuvud inskuret i hornet. Spännet är tillverkat av Gunnar Svonni, Krokvik, Kiruna senast 2010. Inv-nr SaD 53.
Naturtrogna renar har Jon Thomas Utsi, Porjus, i detalj graverat in på en ask och en kniv. Gravyren visar på stor kännedom om renen och dess rörelsemönster.
Motivet helhornsknivens slida visar en flock med renar som rör sig framåt. Den är tillverkad senast 2010. Inv-nr SaD 163.
Asken är tillverkad av älghorn. Motivet på locket visar två renar med stora hornkronor. På asken undersida är en blomma ingraverad. Tillverkad 2011.
Vill du veta mer om föremålen i montern så klicka här >>
Vill du veta mer om föremålen i museet? Du kan söka i vår föremålsdatabas som heter Carlotta.
Därifrån kan du söka dig vidare bland de andra föremålen i museets samling.
I museets föremålsdatabas finns;
Ca 10 000 kulturföremål
Ca 21 000 naturobjekt
Ca 50 000 fotografier i bildarkivet
Sök så här: skriv in ordet du söker på i sökrutan och klicka på pilen. Då får du upp alla poster där ordet förekommer, dvs. sökningen görs i registret för foton, för kulturhistoriska föremål och för naturobjekt.
Databasen startsida hittar du här >>.
Om du har uppgifter att tillföra eller hittar fel i vår databas, hör gärna av dig så kan vi lägga till eller rätta: info@ajtte.com.