Ammunitionsväskan är en rektangulär läderväska med garneringar i gult, grönt och blått och mässingknappar på locket; knäppes med en knapp. Bärbandet är ett flätat band av garn, rött, gult och grönt. Väskan kommer från Vittangi skogssameby och är insamlad av Ernst Manker till Etnografiska museet. Föremålet är registrerat på museet år 1933. Idag är Etnografiska museets samiska föremål överförda till Ájtte. Föremålet har inv-nr Etn:33.14.127.
Oval rotkorg av ljusa och mörka rötter. Till
korgen hör egentligen ett lock, som saknades
när korgen togs in i museets samlingar.
Korgens speciella form kommer sig av att den
är gjort för att ha längst fram i ackjan. I en
uppgift från Kvikkjokk sägs om denna typ av
korg: ”Kårjja, korg, sådan som präster m fl fordom
hade å resor med saker i, av tågor, väl gjord, färgad
och med lock, spetsig framtill och sålunda tjänlig
för akjor; gjordes av lappar”. Uppgiften kommer
från kyrkoherden i Dorotea, Jonas Andersson
Nensén (1791-1881). Föremålet har inv-nr. AJ 2999.
En välanvänd mjölkstäva/náhppe av trä.
Handtaget är blankslitet efter många händers
beröring och den är omsorgsfullt lagad med
metallplåt i överkanten. Den har använts vid
renmjölkning och rymmer mjölk från flera vajor.
Kanterna på náhppen är inåtsvängda för att hindra
mjölken från att skvätta ut om vajan sparkar till.
Uppgiften ”inköpt från Sirkaslappar genom
docent A. Hamberg” är antecknat i föremålshandlingarna
från Etnografiska museet, vars samiska samling
idag är överförd till Ájtte. Föremålet är registrerat
på museet år 1903. Stävan har inv-nr Etn. 03.22.1.
Bilden visar en detalj av en knivslida, där
slöjdaren har skulpterat fram en björn ur
hornet. Knivslidan är i övrigt rikt dekorerad
med gravyr och genomskurna mönster.
Själva kniven har ett skaft av horn och är också
den dekorerad med djurmotiv och geometriska
mönster. Namnet på den skicklige tillverkaren är
Pava Katisson Fankki, från Kaitumområdet i
Gällivare kommun. Han har signerat kniven med
sina initialer PKF och årtalet 1918.
Föremålet har inv.nr 1620.
Plastmärke. Översatt till svenska lyder texten:
”Långsiktigt värn av Alta-Kautokeino-vattendraget,
stoppa stortingets beslut”.
Märket har sin bakgrund i den mest omstridda
kraftverksutbyggnaden i norsk historia,
utbyggnaden av Altaälven.
Miljövänner och samer förenades i en folklig
morståndsrörelse som efter hand utvecklade sig
från att ha naturbevarandet i fokus till att
handla om samers rättigheter. Även samer i Sverige
följde debatten eller deltog själva i motståndet och
märket har burits av en same i
Sverige. Inv-nr:AJ 3227
Guoboga, lulesamiska bällingskor. Säkert är skorna
tänkta för finbruk, t.ex. för att användas på Jokkmokks
marknad, det tyder den ljusa färgen och dekorationerna
på. Bälling är benämningen på pälsen från renens ben.
Bälllingskor används vintertid när det är torrt och kallt.
Skorna är tillverkade på 1950-talet av en kvinna från
Udtja sameby. Skorna ingår i Ájttes kulturhistoriska
föremålssamling och har inventarienummer AJ 2792.
Gierhkeme, vagga av sydsamisk modell.
Den samiska vaggan är gjord för att lätt
kunna hängas upp och bäras med sig.
Inuti vaggan ligger barnet fastknutet
och skyddat. Vaggan görs av en urholkad
trästomme som täcks med garvat renskinn.
Över huvudet spänns en tvärslå, som kläs
med skinn. På så sätt skyddas barnets
huvud. Ett tygstycke från huvuddelen
skyddar barnets ansikte. Den sydsamiska
vaggmodellen är spetsig och låg i formen.
Fodral av renpäls till den samiska vaggan.
Den används vintertid och sätts utanpå
vaggan för att göra den varmare.
Vaggfodralet är av nordsamisk modell.
Vaggfodralet finns i Ájttes
kulturhistoriska föremålssamling
och har inv.nr AJ 2147.