Ájttes naturhistoriska samlingar består främst av material från fjällregionen.
Samlingarna består i dag till största delen av fåglar, däggdjur, svampar och lavar.
Genom en överenskommelse med Naturhistoriska riksmuseet, omhändertar Ájtte även djurarter som klassas som Statens vilt.
Har du frågor om Ájttes naturhistoriska samlingar?
Kontaktperson
1:e Konservator
Göran Sjöberg
goran.sjoberg(a)ajtte.com
Tel. 0971-170 33
Ájttes samlingar nu tillgängliga via GBIF
De naturhistoriska samlingarna vid Ájtte museum finns nu tillgängliga via GBIF. Samlingarna består av däggdjur, grod- och kräldjur, fåglar, fiskar, insekter, evertebrater, svampar, mossor, lavar och kärlväxter.
Sök i Ájttes naturhistoriska samlingar här.
Vad är GBIF?
GBIF är ett internationellt projekt som gör information om jordens arter fritt tillgänglig för alla via den sökbara Internetportalen data.gbif.org.
Den information som GBIF samlar in rör museiföremål (t.ex. djur, växter, svampar) eller artobservationer i naturen. Uppgifterna kommer från databaser som förvaltas av naturhistoriska museer, myndigheter, organisationer, forskningscentra m.m.
Syftet med GBIF är att samla och koordinera den ofantliga mängd information om jordens arter som finns utspridd på olika håll i olika länder. GBIFs arbete bidrar till kartläggandet av den biologiska mångfalden i världen.
Statens vilt
När exemplar tillvaratas av sådana djurarter som omnämns i jaktförordningens 33:e paragraf (SFS 1987:905), skall djuret lämnas till polisen som ombesörjer att djuret snarast överlämnas till Naturhistoriska riksmuseet. Endast om naturvårdsverket så särskilt beslutat, kan djuret (eller delar av det) tillfalla annan mottagare.
Ájtte har emellertid en överenskommelse med Naturhistoriska riksmuseet som innebär att djurarter som klassas som Statens vilt och tillvaratas inom Ájttes verksamhetsområde tillfaller Ájtte. Att ta hand om Statens vilt är dock förknippat med vissa regler och krav. När ett djur inlämnas till museet avgörs först om det skall monteras eller tillföras de vetenskapliga samlingarna där det kommer att vara tillgängligt för framtida forskning och studier.
Djuret vägs och mäts, och dödsorsaken fastställs. Efter att könet, och om möjligt, även ålder bestämts tas ett flertal prover med sterila instrument som vidarebordras till Naturhistoriska riksmuseet. Proverna förvaras sedan i en ”biociddatabank” och kan när som helst tas fram och användas för exempelvis analys av miljögifter.
Därefter tillförs djuret samlingarna vilket innebär antingen helkonservering i vätska (för mjukanatomiska studier), hel-skelettering (för studier av ben-byggnaden) eller s.k. skinnläggning då skinnet konserveras. Vid skinnläggning av fåglar får delar av skelettet sitta kvar i skinnet medan hela skelettet tas tillvara hos däggdjuren.
Merparten av de arter som omnämns i 33:e paragrafen är sällsynta och/eller utrotningshotade. Bestämmelserna i paragrafen är i första hand grundade på naturvårdsskäl och ger bland annat möjlighet till ingripande mot den som befattar sig med montering av olagligt åtkommet vilt av dessa slag.
Jaktförordningen
Djur som tillfaller staten
SFS 1987:905 33 §